När jag var 15 drömde jag om att vara gitarrist i ett band. Nu ville alla kompisar också spela gitarr för det var coolast så vi fick kompromissa och jag fick leka basist istället. Hade vi kommit längre än till dröm och gjort en hit hade vi kunnat fått kulor för det. Pengarna skulle då för min del som basist kommit ifrån organisationen SAMI som samlar in dessa från bland annat företag som spelar musik. Enkelt förklarat ser de alltså till att de som använder min låt ger mig en ersättning för det. Dom hade vi förresten hos oss på kontoret förra veckan och efter lite kul idéer så är jag idag på Karl Johan och pratar med den norska motsvarigheten som heter GRAMO. Hängde du med nu så har du räknat ut att en norsk gitarrist får sin ersättning härifrån. Men när jag kliver in genom dörren blev jag lite förvånad. Det var helt... tyst. Hur var den där historien med skomakarens barn...